sluggernochshego

Idag råkade jag ägna mina tankar en stund åt att undra varför vi inte lever i nuet? Det ska planeras detaljerat, det ska sparas, det ska väntas and so on. Vi är dessutom aldrig nöjd riktigt? Har man lakrits hemma, så vill man ha choklad. Har man sol och varmt, så vill man ha skugga och svalt. Har man regnigt, så vill man ha soligt.. Hur jag kom in på dessa tankar var så enkelt att jag saknade mitt hår en sväng, jag har ju äntligen fått det avklippt en bra bit, 2,5 dm! Jätte glad över det för att det är riktigt skönt och behövdes lite förändring. Men så saknar jag mitt långa lockiga iaf? Vi är bra dumma väldigt ofta vi människor.
Jag har dock lovat mig själv att leva i nuet från den underbara kryssningen med Anna ! Äventyr, påhitt och upplevelser - spontana så som smått planerade! Det gör mig gott!