Sluggern&Shego

Jag hatar dig.

Jag sitter mest i ett stirr med öppen munn. Med en bekymrad min, täppt näsa och svullna ögonlock. Hur kunde jag vara så blåst? Hur kunde du få mig att ta på mig hela skulden, när jag var helt oskyldig? Som jag haft ångest och tyckt synd om dig. Som jag har litat på dig, har du inte mått dåligt över det, att jag litade blint på dig?? Du får mig att tappa lusten att andas. Du får mig att bli illamående. Du stjäl all min energi. Jag har gråtit så jag kräkts. Mitt huvud värker. Hur ska jag kunna lita på någon igen? Min magkänsla var alltså rätt hela tiden. Du gillar ju bevis, du ska få bevis, du ska få skämmas. Reaktion nr ett var ett gap-skratt, reaktion nr två var ett astma-anfall, reaktion nr tre var att bryta ihop. Hur mycket har du ljugit för mig egentligen? Hur mycket har mina öron undgått? Jag skakar av illska och illamående. Kröp du ner hos mig samma dag? Kanske dagarna tillomed? Jag kan inte minnas någon gång jag blivit så sviken. Som jag sagt att jag älskat dig, vet du vad det betyder i min munn?? Jag har slösta min tid. Hoppas för din skull att jag inte ser dig idag. Hoppas för min skull att jag aldrig ser dig igen.. Jag hatar dig.

Jag är inte lika speciell för dig längre.

Jag är inte lika speciell för dig längre.. Jag önskar att jag vore din favorit. Jag önskar att jag bär stilen du gillar mest. Jag önskar att du skulle vilja hålla min hand igen. Jag önskar att du inte kunde låta bli min kropp. Jag önskar att du aldrig glömmer våran första kyss. Jag önskar att du aldrig glömmer mig. Jag önskar att jag är det sista du tänker på innan du somnar. Jag önskar att jag har din favorit färg på ögonen. Jag önskar att jag har det finaste leendet du sett. Jag önskar att du behöver mig. Jag önskar att du har en speciell favorit punkt i världen, och det är där jag är. Jag önskar helt enkelt att jag vore lika speciell för dig, som du är för mig. Jag önskar helt enkelt att du älskade mig, som jag älskar dig.

välkommen förnuftet

Satan så anti jag blivit mot känslor och närhet! Exempel: På BugRun i helgen satt vi i ett hyfsat stort tält med en jäkla drös, nästan 15 pers maybe. Skrattar, dricker öl och umgås. Vissa var mina polare, vissa hade jag aldrig sett tidigare. Killen brevid mej lutar sej över mig för att samtala med en tjej på andra sidan mig - trodde jag ja !! Plötsligt åker en hand upp längs låret på mej och tar mig på det privata. Utan förvarning ens! Första smällen fick han i bakhuvudet, den andra så hårt jag kunde i ansiktet på honom - en klockren sådan. Mina ögon måste blivit svarta! Jag har aldrig slagit någon så hårt förut..
Jag vill inte ha någon nära, samtidigt som jag kanske behöver det. Är jag för rädd kanske? Har folk som folk är mest skrämt mig? Har jag skrämt mig själv? Vill jag ha någon som passar mig perfekt att vara lycklig med egentligen?  Jag saknar mycket men kommer inte göra något åt det. Jag är min egen och aldrig ska någon bestämma över mig, då går det som det gick.
Jag tror mig visst ha lärt mig en del efter allt krångel. Jag tänker steget längre nu för tiden. Eller har jag bara fått mig en våg av sunt förnuft över mig? Kalla det vad ni vill, men på den fronten har jag mognat iaf. Kanske så pass att inte ens Du lyckas.
Ikväll blir det en sväng till Trosa med systeryster - hamnen, glass och longboard.

I'm not gonna do one more thing now. Just catch me !

Great..

"Hej ! Jag bor ihop med min kille men jag har också kontakt med mitt ex ännu, som även han har en flicka att bo med. Jag kan inte släppa honom, jag är besatt! Min pojkvän har slagit mig några gånger och tagit strypgrepp på mig - men äsch, jag ser inte det som i närheten av misshandel! För att bättra på vårat förhållande ska vi nu skaffa barn! Tjoho! Fnizz!"

Kräks.

Nästa stopp: BugRun!

Här sitter jag denna fredagkväll - glad, taggad och förväntansfull! Inom en timme sitter jag i Andreas sexiga bil påväg till Mantorp där Big Bug Run 2010 startat just. Ska bli sjukligt kul enligt mina förväntningar! Fast det är då det ofta inte blir bra? Men ibland känner man när det är äkta och det här ÄR äkta! Helgens schema: Fyllor på fyllor, bilar, race, snabbmat, regn, gummistövlar, husbils-mys, skratt, nytt folk och dom flesta bästa. Gröten är äten, kaffet är drucket, ölen och det Adam glömt hemma är nerpackat. Lets go go go!!!

Kryssning bokad också - Det gjorde du bra Anna ! Ljusa tider framöver tack vare underbara varelser!


Linda och Sarah - Jag är så stolt över er! Nu är det värsta över. Håll ut. "You can do it!"
<3



RIP sir Börtil

Nu föll poletten ner .. Min lilla hund. Han är borta.. Efter hjärtmediciner, orkeslöshet och ingen matlust en längre tid har han nu somnat in på egen hand. Efter 10 års tid, med uppfostran, bortskämande och passande, så somnade han in i sin älskade lilla korg. Hans hjärta har slutat slagit, men mitt hjärta kommer alltid slå några extra slag för min lilla bortskämda homosexuella hund. Det sista jag gjorde var att ligga vid dig på golvet. Lukta, pussa, klappa och tillomed slicka dig på huvudet för att få dig att förstå. Jag kommer sakna dig enormt mycket!
Vila i frid, våran pälsepojk, våran sir Börtil, våran älskade champion Sven-Bertil.

Lämna ditt bakomflutna framför dig.

När man gått igenom något undebart som har slutat i tårar, dvs att det inte alls blev något underbart , så kan man fråga sej "Var det verkligen värt det?". Jag är väldigt tveksam till att mitt bakomflutna var värt hur jag mår nu. "Lämna ditt bakomfluta före dej! Nejnejnej, lämna ditt förflutna bakom dej!". Jag skulle kanske inte ha prövat ens? Men då hade jag visserligen suttit här ovetande och nyfiken. Så: Lära, göra om, göra rätt, göra om, göra HELT rätt.. Kanske? Eller : Lära, göra om, göra rätt, gör... inte ett skit?!
Jag undrar vilket som är lättast.. Att ignorera, ruta in sej och hålla sej sysselsatt med annat och försöka gå vidare så. Eller att gråta ut, fundera mycket och bearbeta allt in i minsta detalj.. Hm? Jag har då beslutsångest om allt man kan ha det om.

Men, igår var det iaf Gnestadagen! Woho tjoho! Visselvissel! tycker många. Det lugna drickande med toppen polarna på hemmaplan var min grej detta år. Stora mängder av blandat folk rynkade jag mest näsan åt, men hamnade där ändå på sluttampen.. Jag kan säga glada saker också! Jag är inte så tråkig och depp allt jämnt vill jag upplysa er om! Som att få sitta runt höfterna på Anton i en ordentlig kram, grilla och äta gott, hoppa och stutsa med Erika, Jennifer,Morfar mfl, träffa moster och många andra osv. Det var ju tipptopp trotts allt!

Nästa helg (efter rättegång hela fredagen) : Big Buuuug Run 2010!! Då är det jag som lever tokig, är mitt gamla jag, bor i husbil med några av dom bästa och släpper på hämningarna!

En triabel

Hittade just en bild på en triabel jag gjort för något år sen. Jag är nog lite nöjd ändå. En tanke var att lämna den till en tatuerare som gjort den lite snyggare och sen haft den från armhålan och ner på höften. Men nej, triabel är inte jag!


Jag stirrar ofta på ditt namn.

Jag stirrar ofta på ditt namn men gör inget med det. Jag tänker låta bli att gå dit för din skull. Jag har din förra tröja på mig. Tänka sig hur bra saker kan sluta så dåligt.. Visst är det lättare att hata än att vara fylld av sorg? Jag är glad för din skull att du blev den av oss som är fylld med hat.