äckel dag, uppgift dej.
Just nu sitter jag och diskuterar stickor, blod och självmord med Jonathan. Vi tycker helt olika om en sak, jag kan lätt plåstra om någon annans sår eller se andras blod, men mitt eget, fy fan, då kräks jag nästan och vill svimma. Har säckat ihop en gång som liten när jag blödde på handen, sista jag minns är att en droppe blod rann längs min tunna underarm, sen blev det svart ett tag. Men det som tar priset i äckelheter är dessa emo och fjortis påhitt att skära sej i handlederna! jag får gåshud och vill kräkas bara jag skriver om det! era små äckel.. !
Men nu glömmer vi blodet och koncentrerar oss på denna dag! Den är iförsig rätt piss måste jag säga. Tränade rygg igår på gymmet, så råkade det blir rätt hårt och jag sträckte troligtvis hela högersidan av ryggen. Så idag var det kämpigt att komma ur sängen och på jobbet! Men har ju kanon kollegor som ställer upp när man inte kan göra allt :)
Sen då? Jo, jag tänkte att "hm, jag ska nog ta med mej lillebror på en tripp till Sthlm och glida runt lite", men självklart blev det inte så. Nej nej, det började ju vräka ner snö när jag just kommit hem. Oh, där har vi en bra sak med dagen, jag hann undan snövädret! Ännu finns det hopp även för denna dag!
Strax, när tvättandet inför Göteborg är klart, då blir det gymmet istället, för att mjuka upp ryggen sakta men säkert. I måndags var det spinning som gällde också. Förträffligt att vara i full gång igen! Nu är det bara framstegen som saknas, för självdiciplin, den har jag alltid haft! Appropå det så ska jag veva igång syrran att börja gymma med mej också, ska bli en kul uppgift! :)
Jag vill att du ska må som du förtjänar, toppen och helt underbart! Utan dej skulle jag aldrig varit jag och utan dej vill jag inte leva. Du och Adam är det högsta i min värld. Syster, jag älskar dej.
Men nu glömmer vi blodet och koncentrerar oss på denna dag! Den är iförsig rätt piss måste jag säga. Tränade rygg igår på gymmet, så råkade det blir rätt hårt och jag sträckte troligtvis hela högersidan av ryggen. Så idag var det kämpigt att komma ur sängen och på jobbet! Men har ju kanon kollegor som ställer upp när man inte kan göra allt :)
Sen då? Jo, jag tänkte att "hm, jag ska nog ta med mej lillebror på en tripp till Sthlm och glida runt lite", men självklart blev det inte så. Nej nej, det började ju vräka ner snö när jag just kommit hem. Oh, där har vi en bra sak med dagen, jag hann undan snövädret! Ännu finns det hopp även för denna dag!
Strax, när tvättandet inför Göteborg är klart, då blir det gymmet istället, för att mjuka upp ryggen sakta men säkert. I måndags var det spinning som gällde också. Förträffligt att vara i full gång igen! Nu är det bara framstegen som saknas, för självdiciplin, den har jag alltid haft! Appropå det så ska jag veva igång syrran att börja gymma med mej också, ska bli en kul uppgift! :)
Jag vill att du ska må som du förtjänar, toppen och helt underbart! Utan dej skulle jag aldrig varit jag och utan dej vill jag inte leva. Du och Adam är det högsta i min värld. Syster, jag älskar dej.
Kommentarer
Trackback
