sluggernochshego

Jag vaknar upp i en främmande lägenhet som tydligen är min. Jag hör röster utifrån vardagsrummet. Jag smyger mig fram och upptäcker en hel familj som sitter och äter vid mitt matbord. Två barn och två vuxna. Jag greppar min kamera och ska ta kort på dom i smyg. För jag vet plötsligt att dessa är spöken, och ingen kommer ju tro mig om jag inte har dom på bild såklart. Men kameran vill inte fokusera. Alla tittar glatt på mig. Jag är andfådd, stressad och gråtfärdig. Jag går fram och skakar hysteriskt det yngsta barnets huvud. Hon skrattar åt mig. "Jag vet varför du gör sådär". Hon ser upp på mig argt. "Du är rädd".

Jag vaknar svettig, mörkrädd och självklart är detta den enda natten på hela veckan som Linda inte sover hos mig - Typiskt!